Hur IF-värde räknas ut

Beräkningen av IF-värdet är, till exempel för en gurka, en räkneövning. Själva uträkningen görs med hjälp av en logaritm som har skapats baserat på det vi vetenskapligt har kunnat fastställa avseende hur olika näringsämnen påverkar våra kroppar. Grunden för denna kunskap baserar sig på ett flertal vetenskapliga studier över huruvida ett näringsämne är

  • (Pro)inflammatoriskt och därmed främjar inflammation, eller motsatt om det är
  • Antiinflammatoriskt och därmed bidrar till att bygga vårt immunförsvar starkare så att det skyddar oss mot att utveckla inflammationer.

Logaritmen, vars uppbyggnad jag skriver mer om nedan, beräknas på existerande näringsdata tagen från två databaser:

  1. The National Nutrition Database of Standard Reference by the US Departement of Agriculture (USDA). Informationen häri är likvärdig med den i livsmedelsdatabasen publicerad av svenska Livsmedelsverket.
  2. The Glycemic Index Research Institute at Sydney University in Australia by Brand 2002. Jennie Brand har med sina kollegor varit ledande i arbetet med att utveckla en omfattande databas (GI-tabell) över matens påverkan på blodsockret. Det är den glykemiska belastningen som beaktas, Glycemic Load.

Totalt beaktas ett tjugotal olika faktorer som påverkar, till exempel gurkans, IF-värde så att det ökar eller sänks. Därtill är det tre saker som bidrar till näringsämnets effekt på IF-värdet:

  1. Hur mycket av näringsämnet som finns i matvaran.
  2. Hur mycket av näringsämnet som behövs för att uppnå en antiinflammatorisk eller (pro)inflammatorisk effekt.
  3. Hur stark effekt som har kunnat påvisas.

Fördelen med IF-värderingen är att den tar hänsyn till den ackumulerade potentiella effekten av matens näringsinnehåll.

Några av de viktigare faktorerna som påverkar logaritmen för IF-värdet är:

Fettsyresammansättningen: Mättat, enkelomättat, fleromättat (EPA, DHA, ARA) och transfetter beaktas liksom relationen mellan Omega-6 och Omega-3 (minskar IF när relationen överstiger 2:1). Fettet i maten kan antingen öka IF-värdet eller sänka det beroende på hur fettsyresammansättningen ser ut. Effekt på IF: + eller –

Socker: Den glykemiska belastningen påverkar IF-värdet. Högre belastning (=höjer blodsockret mer) sänker IF-värdet. Effekt på IF: –

Antioxidanter: Antioxidanter är bra och ju fler varianter och högre mängder av dem desto bättre för IF-värdet. Vitamin C, vitamin E, betakaroten (förstadium till vitamin A), selen, zink. Effekt på IF: +

B-vitaminerna B6, B12 och folsyra: Dessa B-vitaminer bidrar till att sänka homocysteinnivåer i blodet, vilket är bra! Homocystein är nämligen en aminosyra som visat sig ha inflammatorisk påverkan och som anses kunna bidra till bland annat till hjärt- och kärlsjukdom, alzheimer, depression och migrän. Effekt på IF: +

Vitamin K1: Vitamin K1 bidrar till starkare skelett, ger skydd mot hjärt- och kärlsjukdom och minskar inflammation. Effekt på IF: +

Fytokemikalier: fytokemikalier (=fytonutritienter) är växtkemikalier som skyddar växterna från parasiter och sjukdomar. Det fina med dem är att de skyddar oss människor också med närmast medicinsk effekt. Växter och framför allt kryddor med starka färger innehåller fytokemikalier. Det finns flera olika slags fytokemikalier och allra bäst är det om vi får i oss en mix av dem. Effekt på IF: + (starkt höjande)


Kan du räkna ut IF-värde själv?

Tyvärr finns inte alla matvaror med i den befintliga IF-tabellen och då kan det vara önskvärt att kunna göra en egen beräkning. Svaret på frågan är att du kan alltid göra en kvalificerad gissning. Ju mer insatt du är i underliggande näringsdata desto bättre gissning kan du göra.

Om du inte är så insatt i näringslära kommer du en bit på vägen genom att beakta vilken typ av fettsyror samt vilken mängd socker/kolhydrater som matvaran innehåller.

Lycka till!