Matsmältning

Kärt barn har många namn och så är fallet även här. Matsmältning är i princip samma som matspjälkning liksom digestion. Matsmältningen/matspjälkningen/digestionen sker i magtarmkanalen som också kallas för matspjälkningskanalen.

Tjej med bar mageMagtarmkanalen är den summerade benämningen för de organ som hanterar matsmältningen från det att vi stoppar in mat i munnen tills att vi bajsar ut restpartiklarna genom ändtarmen. Cirka 60-80% av vårt immunförsvar finns i magtarmkanalen varför en effektiv matsmältning i en välfungerande magtarmkanal är en viktig nyckel till hälsa liksom till ens känsla av välbefinnande.

Motsatt innebär en dysfunktionell matsmältning att du inte tillgodogör dig de byggstenar som du behöver för att hålla kroppen frisk och stark vilket i sig leder bristsymptom som kan yttra sig på allehanda vis, t ex håglöshet, energibrist, hudproblem, värk, kramp, magproblem, torra leder, etc, etc, etc.

Här följer en förenklad beskrivning av vad som händer med maten genom magtarmkanalen. Om du vill fördjupa dig inom området finns mängder med litteratur att läsa. Innehållet häri baseras på angiven referenslitteratur nedan.

Ögon & Näsa

Redan vid åsynen av mat kan munnen reagera med ökad salivtillförsel och magsäcken med att utsöndra lite magsyra. När du sen luktar på maten på väg in i munnen förstärks detta, såvida du inte skönjer en oönskad lukt som kan indikera att maten är dålig.

Munnen

En öppen barnmun i närbildI munnen påbörjar du sönderdelningen av maten till mindre partiklar. Med tändernas och de starka käkmusklernas hjälp tuggar, krossar och mal du sönder maten. Tungan hjälper till genom att placera maten där du behöver den i sönderdelningsarbetet. Det hela blandas upp med saliv som gör maten lättare att svälja. Saliven innehåller, förutom vatten och slem, enzymet amylas som påbörjar spjälkningen (=nedbrytningen) av kolhydrater.

Tips! Tugga maten väl så hjälper du kroppen till en effektivare matsmältning.

Info! Tillagning av maten genom uppvärmning och/eller finfördelning i mixer är detsamma som påbörjad matspjälkning. Om du äter ett rått ägg (rekommenderas inte!) måste magtarmkanalen först “tillaga” ägget innan kroppen kan tillgodogöra sig näringsinnehållet. Raw food i all ära, viss mat blir bättre vid tillagning!

Matstrupen

Med hjälp av propulsiv peristaltik, våglika rörelser, förs matgröten ner till magsäcken.

Magsäcken

I magsäcken fortsätter sönderdelningen av matgröten både mekaniskt och kemiskt; mekaniskt genom att den gungas och skjutsas runt i magsäcken, kemiskt med enzymer i magsaften som fungerar som lösningsmedel. Enzymet pepsin som verkar i magsaftens sura miljö spjälkar proteinerna i maten. I magsaften finns också ett kolhydrathaltigt protein som heter intrinsic factor vilket binder vitamin B12, detta behövs för att vi ska kunna tillgodogöra oss vitamin B12 i tunntarmens nedre del.

Blandningen av magsaft och matgröt blir en välling som kallas för kymus. Partiklarna i denna välling/kymus ska nu minimeras till max 0,2 mm. För att nå dit behöver olika mat behöver olika lång tid i magsäcken, t ex behöver snabba kolhydrater bara ett par timmar och en köttbit cirka sex timmar. Med detta i åtanke är det lätt att förstå varför vi ibland talar om ”hårdsmält mat”.

I samband med att magsäcken rör sig och bearbetar matgröten stimulerar den även tarmarna som börjar röra sig när du äter vilket kan leda till behov av toalettbesök.

Tips! Magsäcken arbetar bäst i lugn och ro. Ge den det! Sitt still när du äter och en stund efter. Om du behöver äta ”på stående fot” kan du hjälpa din magsäck genom att välja en matig smoothie som är mer lättsmält tack vare att den är sönderdelad.

Tunntarmen

Från magsäcken pytsas matvällingen ut i tunntarmen om ca 5-10 ml åt gången. Ett fåtal ämnen kan tas upp genom tunntarmen utan ytterligare bearbetning såsom vatten, alkohol, enkla sockerarter samt vissa vitaminer och mineraler. För all annan näring (och det är den mesta!) tar tunntarmen vid bearbetningen av näringen och gör den absorberbar. Galla och bukspott blandas in i matvällingen. Gallan emulgerar fett och bukspottet innehåller enzymer som bryter ner stärkelse (kolhydrater), proteiner och fetter. Näringsämnen tas upp genom tarmväggen, där de transporteras först till levern och sen vidare ut i kroppen dit de bäst behövs. Det är här i tunntarmen som vi kan säga att den riktiga matsmältningen äger rum såtillvida att det är härifrån som näringsämnena successivt försvinner in i tarmväggarna.

I tunntarmen finns tarmluddet som tar emot näringen via absorption till blod- och lymfkärl. Mesta näringen transporteras med blodet, men de flesta fettsyror och fettlösliga vitaminer går med lymfan. Tarmluddet är känsligt och försvinner lätt när magen är i olag, pga magsjuka, allergi (såsom celiaki) eller överkänslighet (såsom laktosintolerans). Otillräckligt tarmludd påverkar hela matsmältningen negativt och kroppen tillgodogör sig färre näringsämnen.

Tunntarmen arbetar oavbrutet med att föra maten framåt vilket kallas för den gastrokoliska reflexen. Fibrer sätter tarmen i extra rörelse vilket i de flesta fall är välbehövlig och utmärkt tarmgymnastik som bidrar till att matvällingen förblir smidig och tar sig igenom snabbare. I tunntarmen finns även pacemakerceller som avger små strömstötar vilket ger en ”studs-studs-effekt” vid bearbetningen/blandningen.

En slang med vattensprut

Rengöring av tunntarmen: Så snart tunntarmen har tömt sig rengör den sig genom att spola rent. Detta kan höras som små kurr i magen från tarmarna. Detta är inte ett tecken på att du är hungrig, utan att städning pågår. Tvärtom så avbryts städningen direkt om du stoppar något i munnen varför småätande omöjliggör rengöring.

Tips! Låt det gå minst 10 timmar från sista kvällsmål till första mål dagen efter så får tunntarmen chans att rengöra sig.

Tjocktarmen

Det som återstår av matvällingen tar sig vidare genom ileocekalklaffen till tjocktarmen. Tjocktarmen består av tre delar som omger den slingrande tunntarmen. Här är tempot betydligt lugnare. Tjocktarmsväggarna utsöndrar slem och i tjocktarmen verkar tarmfloran med sina bakterier. Framför allt sugs vätska och salt upp. En del vitaminer absorberas också, samt så tillverkas här K-vitamin med hjälp av tarmbakterierna.

Tre-fyra gånger per dag förflyttar tjocktarmen den förtjockade gröten framåt genom tarmen. Massperistaltik innebär att innehållet i tjocktarmen förs framåt flera decimeter på en gång. Ofta, men inte nödvändigtvis, leder detta till toabesök.

Tarmfloran, dvs bakterierna i tjocktarmen, påverkar vår motståndskraft mot infektioner. Tarmfloran påverkas i hög grad av vad vi äter. Till exempel påverkar kostfiber och mjölksyrabakterier tarmfloran på ett fördelaktigt sätt. Mjölksyrabakterier kallas även för pre- och probiotika. Probiotika betyder för livet och en frisk tarm har många probiotiska bakterier.

Tips! Välj den yoghurt som främst innehåller D- eller R-mjölksyra enligt innehållsförteckningen (snarare än L- och S-mjölksyra). D- och R-mjölksyra är förspjälkade så att vi bara behöver fortsätta smälta dem. Enders G. 2014. Charmen med tarmen, sid 173.

bajskorvar på gatan, hundbajs :)

Gaser kommer främst från bakteriernas aktivitet. Lukten kommer bland annat från svavelväte och ammoniak. En frisk matsmältning bildar vanligen en viss mängd gaser av ganska så neutral lukt. När gasen börjar stinka och/eller mängden är besvärande är det ett tecken på obalans i matsmältningen.

Avföringen består av vatten, icke sönderdelad föda som fibrer, tarmepitelceller, bakterier, gallpigment, kolesterol och en del icke absorberade mineraler.

Matens tid genom magtarmkanalen

Vanligtvis tar det cirka ett dygn från det att du stoppar in maten i munnen tills att du bajsar ut dess restpartiklar efter att den passerat genom din magtarmkanal. Du som har snabba tarmar kan klara det på åtta timmar och du med slöa tarmar kan behöva 3,5 dygn.

Skylt med texten Restrooms

Frekvens på bajsandet

Det råder skilda uppfattningar om vad som anses som normalt avseende hur ofta du behöver bajsa. Allt från 1-2 ggr/dag till 3 ggr/vecka anses friskt. Enligt ayurvedan är regelbundenhet med en högre frekvens om 1-4 ggr/dag önskvärt.

Men faktum är att det är mer intressant att se på innehåll och konsistens på det som kommer ut, än att hänga upp sig på antal bajsningar per dag eller vecka. Bäst konsistens är smidig och mjuk korv som flyter eller sakta sjunker till botten. En sjunkbomb tyder på att det finns för mycket näring kvar i avföringen. Färgen bör vara brun till gulbrun.

Få människor har en perfekt fungerande matsmältning. Många människor med en osund avföring tror att den är normal. De flesta av oss kan få (ännu) mer energi och starkare immunförsvar genom att förbättra sin matsmältning.


Lite siffror:

  • Munhålan bildar ca 1-1,5 liter saliv per dygn.
  • Salivens normala pH är 7.
  • Magsäcken bildar ca 2-3 liter magsaft per dygn.
  • Magsaftens normala pH är 2-3, en sur miljö.
  • Tunntarmen är 3-4 meter lång.
  • Tarmslemhinnan producerar ca 2 liter tarmsaft per dygn.
  • Tarmslemhinnan har en area av ca 300 m2 (!) som möjliggör en effektiv absorption.
  • 0,5-2 liter bukspott utsöndras per dygn.
  • 0,5-1 liter galla utsöndras per dygn.
  • Tjocktarmen är drygt 1 meter lång.
  • I tjocktarmen finns flera miljarder bakterier som tillsammans väger ca 1 kg.
  • Hela digestionskanalen är 5-7 meter lång hos en vuxen person.

Referenslitteratur:

  • Enders G. 2014. Charmen med tarmen.
  • Franson, Kvist, et al. 1979. Människans fysiologi och anatomi. 1 uppl.
  • Abrahamsson L, Andersson A, Nilsson G, et al. 2013. Näringslära för högskolan. 6 uppl. (primärt kap 2 sid 25-29)

Tips! Den översta boken, Charmen med tarmen av Giulia Enders, är en fantastiskt intressant och roligt skriven bok! Jag rekommenderar den starkt till alla som vill lära sig mer om magtarmkanalen och matsmältningen. På köpet får du dig flera goda skratt!

 

Text: Cecilia Linhart

Uppdaterad: 2015-08-28

Sidan skrevs först för powerforlife.se, den kopierades till ifdtabell.se 2018-04-13.